Vildkatt

Hemma

Tanya — Sun, 17 Jan 2010 21:56:20 +0000

Den sn�kalla, vintervackra Norden.

Jag �r tillbaka, i Stockholm.

skrivet i februari

2010-02-23 Nej igen
2010-02-22 Nej
2010-02-20 God mat
2010-02-19 En ful stad
2010-02-18 Mascara och killar
2010-02-15 Hur ska det g�?
2010-02-13 K�lappar & dollarsedlar
2010-02-12 Tv� farbr�der och en tiger
2010-02-09 Kyssen
2010-02-08 Zweden & Langkous
2010-02-03 Ingen liten lort (f�rsvunnen text)
2010-02-01 T�get till G�vle

skrivet i januari

2010-01-29 Nyheter
2010-01-27 Att v�nta
2010-01-25 Dammr�ttor
2010-01-23 Vill, vill, vill
2010-01-20 Hur tr�kigt b�r vi leva?
2010-01-18 Hemma
2010-01-17 Sverige

Istanbul

Tanya — Fri, 15 Jan 2010 20:55:52 +0000

P� v�g fr�n Sanaa stannar jag till i Istanbul. Umg�s med v�nner. Och skriver.

2010-01-15 Istanbul, flygplatsen & Ataturk 2010-01-14 Istanbul, islam & filosofi
2010-01-13 Istanbul, turkar & kurder

Mer Voltaire

Tanya — Sun, 10 Jan 2010 00:24:53 +0000

Inl�gg,�Januari 2010

K�rleken
Ett jemenitiskt Sverige
Afghanistan. Iraq. Jemen?
Vad tycker du om Jemen?

�

Det �r dags att l�mna Jemen. F�r ett tag. Och styra hem�t igen. Voltare gav mig st�rsta frihet att tycka och skriva fr�n ett land som pr�glas av censur och f�rnekelse av en �ppen samh�llsdebatt. Med Voltaire fick jag d�rmed m�jlighet att skildra ett Jemen som inte alltid n�r in i dagspressen. Det har varit min ambition att bekr�fta vad jag vet med mig att m�nniskor hemma redan k�nner till. V�rlden �r komplicerad. Och full av m�nniskor som pr�var egna stigar. De g�r skillnad, f�r individen som v�gar utforska gr�nserna f�r sin �tr� samt f�r samh�llet som f�r en infrastruktur pr�glad av m�ngfald och m�jligheter.

Jemen �r en plats d�r m�nga viljor drar �t olika h�ll. D�r n�got s� f�rment of�r�nderligt som tradition tar nya skepnader. D�r den enes lycka �r den andres olycka och makten b�de b�rs upp och st�rtas av m�nniskor – beroende p� vems liv du kikar in i. D�rf�r att vi f�rblir v�ra egna viljor och individer. D�rf�r att vi tillsammans kr�nglar till f�renklade samh�llsanalyser, ensidig nyhetsrapportering och v�rlden. Jemen �r ett land i krig med dystra framtidsutsikter. Men freden och friheten �r revolution�r och m�jlig, s� jag s�ger som man g�r h�r, inshallah!

Inl�gg, December 2009
2009-12-30 Konvertiter
2009-12-28 L�ng som en st�ng
2009-12-26 Att finnas
2009-12-24 Eid al-krismas
2009-12-21 Al-Qaida och s�mnbesv�r
2009-12-19 Med blicken�mot�det nya
2009-12-18 Elektricitet
2009-12-16 En karavan av tusen kameler
2009-12-15 Arbeterskan, forts�ttningen
2009-12-13 Svart
2009-12-09 Arbeterskan
2009-12-07 Nattliv
2009-12-o6 Aden
2009-12-05 Stranden
2009-12-02 F�r�dlad

N�r livet inte g�r v�gen och det inte finns n�got mer att spela ut, d� flyger jag �sterut. Nu bor jag i ett hus som ser ut att vara byggt av pepparkaksdeg och dekorerat med glasyr. Jemens huvudstad heter Sanaa men jag kallar henne Pepparkasstaden. Bland kolsvarta t�rnor och kaxiga bejbs l�ser jag dikter och pratar strunt med det l�sa folket. Ibland kikar Gud in i samtalen och andra g�nger sexualiteten, politiken och ursinnet. Inget �r schablonkonservativt, ofta �r tillvaron mer upp-och-ned �n s�. Till min stora f�rtjusning.

Vildkatt censurerad i Jemen

Tanya — Mon, 07 Dec 2009 22:20:16 +0000

�الموقع محجوب
عفواً… الموقع المطلوب محجوب لاحتوائه على “Pornography”
للاستفسار يرجى التواصل مع المختصين في يمن نت
إن كنت ترى أن هذه الصفحة ينبغي أن لا تُحجب اضغط هنا.
إذا كان لديك مواقع يجب أن تُحجب اضغط هنا.
تنبيه: إحذر الإيدز. لمزيد من المعلومات اتصل بـ 175

Blocked URL
Your request was denied because of its content categorization: “Pornography”
For assistance, contact Yemen Net team.
If you feel this website should be opened,
please send us email to open_site@yemen.net.ye
If you have websites that should be closed,
please send us email to close_site@yemen.net.ye
Alert: Beware of AIDS.For more information call 175

Voltaire

Tanya — Sat, 28 Nov 2009 19:05:26 +0000

V�nner, ett tag fram�ver�bloggar jag�- tack vare Boris -�hos Voltaire, Sveriges st�rsta kulturmagasin p� internet.�D�r skriver jag�texter om livet,�politiken och ursinnet i Jemen.

Vildkatt uppdateras med l�nkar, nedan.

Blogginl�gg

2009-11-28 Eid mubarak
2009-11-28 Han gr�ter inte
2009-11-24 Krig
2009-11-23 Kattungar och tillh�righet
2009-11-21 R�kmoln
2009-11-19 Vatten, etik och doften av mjukmedel
2009-11-16 Gud skiter i om du gifter dig
2009-11-15 Gemenskap
2009-11-13 Synden, sminket, spriten
2009-11-09 M�lade �gon
2009-11-07 En urdrucken tekopp
2009-11-05 �pplen och p�rlor
2009-11-04 L�jliga kl�der
2009-11-03 V�lkommen till Jemen

Artikel
Kulturrelativism? My ass!

Lucia och k�rleken

Tanya — Wed, 07 Oct 2009 20:10:06 +0000

Pepparkakshus. T�rnor i burka. Vissa visar sina �gon. Jag m�ter dem. Och �nskar dem frid. Ett f�tal kommer jag n�rmare. Bakom st�ngda d�rrar tar hon av sig burkan och ikl�r mig den. Mina gr�na �gon sticker ut. Och ser mer av henne. Hon ser inte mina l�ppar r�ra sig n�r jag s�ger:

Jag vill bli k�r, vill du vara k�r?

Hon vill ha k�rlek f�rst och gifterm�l sen. Jag s�ger att jag ocks� l�ngtar efter den otyglade k�rleken. F�r henne �r den inte m�jlig. Ov�ljbar. F�r mig �r situationen annorlunda, jag �r min egen �vervakare. Hon f�rst�r inte. “Det spelar ingen roll”, intygar jag. “Det g�r inte jag heller.”

Hon kommer inte att veta vem hennes man blir f�rr�n br�llopet. D� m�ts de f�r f�rsta g�ngen. Och sedan v�xer k�rleken fram. “Vad tycker du om detta?” undrar hon. Om hon vill ha det s�, d� �r det bra att det kommer att bli s�, svarar jag. “Men vill du inte ha det s�, d� f�r jag ont i hj�rtat!”

Hon dr�mmer om en k�rlek som �r hennes egen, s�ger hon. Och jag s�ger att den vildvuxna k�rleken �r vacker. Oavsett vad de p�st�r och �ven om den skr�mmer, och visst talar jag lika mycket till mig sj�lv. Hon s�ger att den �r farlig. Att leta kan kosta henne livet. “Detta �r Jemen.”

H�r v�gar man inte. H�r vill, l�ngtar, fantiserar man. Det kommer att komma en man fr�n ett n�rliggande land. Han kommer att f�r�lska sig i henne och hon i honom. De ska tr�ffas i smyg utan att bli p�komna och en dag, kommer han att komma hem till henne och l�tsas att de aldrig tr�ffats. Han friar. Familjen misst�nker inget. Och sedan f�r hon som hon �nskar, k�rleken, den egna, och gifterm�let likas�.

Det finns en vit h�st, ber�ttar jag, den kommer att komma galopperandes i skymningen. Och stanna intill mig. Ner kommer att hoppa en k�rleksgestalt som �r allt det jag saknar, r�ds och s�ker.

Vi skrattar. Jag skrattar lite f�r mycket. Och �n mer �nd�.

Pl�tsligt blir vi avbrutna. Men ska ses igen. Jag blir kvar h�r ett tag, i pepparkaksstaden bland t�rnorna. Och en och annan Lucia.

P� �terseende

Tanya — Wed, 30 Sep 2009 06:00:12 +0000

Jag kastar t�rningarna p� nytt. Oavsett utfall �r jag beredd. Blickarna ut�t och h�rseln p� s�nkt volym. Det �r dags, igen. Att byta spr�k till ett som g�r tankarna barnsliga och r�sten klumpig. Jag l�mnar min heml�ngtan hemma och tar med mig natriumbikarbonat f�r de tillf�llen som �r sv�rsm�lta. En dag kommer jag att �terv�nda.

Bara s� ni vet att jag vet

Tanya — Tue, 29 Sep 2009 00:15:47 +0000

Alla lever vi med livet som insats. Men att l�gga en stor sten j�mte en mindre g�r inte att den ena v�xer sig st�rre medan den andra krymper. Saker �r som de �r. Det finns ingenting att s�ga f�r att riskerna ska te sig mindre. Det b�r de inte g�ra. Enbart till deras verkliga proportioner kan vi f�rh�lla oss p� ett riktigt s�tt. Farorna finns och skr�mmer. �ven mig.

Cat Fight

Tanya — Tue, 22 Sep 2009 13:16:38 +0000

“I accept that this may seem an odd thing to wish for, but what the world needs now is an uncompromisingly militant feminist movement.”

Nick Cohen skriver att feminister och liberaler, av r�dsla f�r att kallas islamofober, sviker islams kvinnor. Just n�r de beh�vs som mest. Han anklagar v�sts frihetsr�relser f�r tystnad i fr�gor g�llande �ktenskapsarrangemang, omsk�relse och islamisk straffr�tt. Liberaler, och framf�rallt feminister, b�r ist�llet kompromissl�st och militant engagera sig och s�tta stopp f�r f�rtrycket.

Visst finns det v�sterl�ndska feminister och liberaler som tycker att allt vad en kultur anser vara okej �r okej, att det att f�rst� ett fenomen s�som tv�ngsgifte �r en tillr�cklig prestation f�r en postkolonialt influerad t�nkare, att den koloniala skulden inneb�r att ett ord fr�n ‘Occidenten’ om ‘Orienten’ �r ett led i v�ra �vergrepp. Men, f�rfattaren till “Turning a Blind Eye to Misogyny” beg�r ett, anser jag, �n allvarligare slags felt�nk i sin artikel. Han utg�r ifr�n att kampen f�r kvinnors r�ttigheter �r ett v�sterl�ndskt p�fund. Och frig�relsen g�rs d� till ett projekt d�r vi i v�st ska befria dem i �st. Ist�llet f�r att vara en lallande passiv, “aha-d�r-sk�r-ni-av-era-barns-klitoris-vad-sp�nnande”-fjant �r han en schablon av den gamle brittiske kolonialisten, p� jakt att fostra och skipa ordning. I hans fall skulle man kunna s�ga som Arzu Merali att “[a]s soon as they turn their attentions to Islam, commentators become missionaries”.

Inom islam finns en myriad av r�relser som arbetar f�r j�mst�lldhet. I ‘Mellan�stern’ f�rs redan r�ttvisekamper p� samh�llets olika arenor. Feminismen sitter s�ledes inte (ensam) i v�st och dricker m�rk l�sk ur r�d burk, hon kl�ser sina klor i �st och strider. Och hon blir j�vligt f�rbannad p� dem som f�rbiser henne.

Vad feminismen beh�ver �r inte en egen arme f�r feministiska korst�g, snarare mer mod och �dmjukhet. Sedan f�r vi se till att bli b�ttre p� att diskutera, och framf�rallt hantera, v�ra inb�rdes olikheter. Men detta �r gamla nyheter. Broar byggs och vandras p�.

Medan Cohen, och fler med honom, v�ntar p� cat fight, kan vi kort sagt �terg� till det vi redan h�ller p� med. Att v�lta v�rlden, var f�r sig och tillsammans!

Johannas blogg �r fantastisk

Den �r verkligen underbar

Greer och klitoris

Tanya — Sun, 13 Sep 2009 19:50:49 +0000

En Standpointartikel, med ett Germaine Greercitat fr�n 1993, p�minner mig om en synpunkt som fortfarande kikar in i feministiska samtal.
“If an Ohio punk has the right to have her genetalia operated on, why has not the Somali woman the same right?”

Greer har sedan dess gjort ytterligare f�rs�k att r�ttf�rdiga ‘kvinnlig omsk�relse’ men k�rnan i detta f�rsta citat sammanfattar fortfarande hennes och m�nga andras synpunkt. Omsk�relse �r en variant av f�reteelser som vi, redan nu, till�ter i v�stv�rlden: intimpiercings och sk�nhetsoperationer. Jag vill g�ra en replik. Men innan dess beh�ver jag p�peka att omsk�relse, s�som den sker idag, s�llan handlar om individers egen vilja att l�ta sk�ra av en del av sitt k�nsorgan. Jag minns en tjej i Egypten.

Dock, f�rutsatt att vi begr�nsar diskussionen till de, f�rmodar jag hypotetsiska, fall d� kvinnor i n�gorlunda vuxen �lder beslutar sig f�r att sk�ra i eller helt avl�gsna sin klitoris, samt eventuellt �ven de inre blygdl�pparna, och kanske �ven f� de yttre hopsydda s� anser jag f�ljande.

Om individen – ovillkorligen – �r autonom s� b�r den vara suver�n sin kropp och till�tas avl�gsna vissa delar och tills�tta andra – helt efter eget bev�g. D� �r det problematiskt att till�ta Ohiopunks att g�ra k�nsingrepp men f�rd�ma somalier. Men, �r det fel f�r en individ i v�st att, exempelvis, l�ta amputera sin friska hand, varf�r skulle det d� vara r�tt f�r en h�r eller n�gra mil s�derut att amputera en del av sin klitoris?

Man kan inv�nda att den f�rra amputationen �r ett st�rre ingrepp, och v�l spektakul�rt exempel; man kan �ven protestera att ett r�ttf�rdigande av kvinnlig omsk�relse f�ruts�tter en princip och liknelse som erk�nner klitoris funktion. Just d�rf�r att den anses vara en k�lla till sexuell njutning vill de som �nskar skada eller avl�gsna dess ollon l�ta g�ra ingreppet. D�rf�r beh�ver omsk�relsen likst�llas med ett ingrepp d�r n�gonting g�r f�rlorat, mer �n sj�lva kroppsdelen.

Principen som till�ter omsk�relse (ett ingrepp med intention att hindra eller om�jligg�ra sexuell njutning) b�r s�ledes �ven till�ta att individer l�ter skada eller helt avl�gsna sina (’friska’) trumhinnor med ambition att �stadkomma h�rselneds�ttning eller d�vhet.

Parallellt med att vi knyter v�ra v�sterl�ndska n�var f�r kvinnors r�tt till omsk�relse i USA, Europa och Somalia kan vi knyta dem f�r v�r egen r�tt att �stadkomma exempelvis synneds�ttning eller blindhet – n�gonting g�llande lagstiftning och f�rh�rskande opinion ej till�ter. D�rf�r att individers autonomi inte anses total.

Vad som tycks beh�vas �r argument f�r individens totala suver�nitet, g�llande hennes kropp, snarare �n vad Greers resonemang f�ruts�tter – en f�rst�else av Somalisk kultur eller tradition. Det senare, tycker jag, inte har med saken att g�ra. Det kvittar om det har gjorts i tusen �r eller �r ett nytt hippt p�fund. Vad som d�remot inte kvittar �r inkonsikvens g�llande att erk�nna eller f�rv�gra m�nniskor autonomi beroende p� deras geografiska placering, n�gonting Greer, liksom kulturrelativismen, f�refaller g�ra sig skydiga till, i det h�r fallet.